”Nyår på MITT sätt!”

Ibland känner jag mig lite som tjuren Ferdinand. Ni vet, tjuren som inte alls var intresserad av att göra det som tjurar i Spanien på den tiden ”borde göra”. Det vill säga slåss och kriga på tjurfäktningsarenan. Istället ville han bara sitta under sin korkek och luuuuukta på blommorna. Lite så är jag med, har jag insett på senare år. Och det gäller till exempel nyår.

För några år sedan kände jag mig alltid jättestressad inför nyår. Var skulle jag vara? Var skulle jag fira? Med vilka? Vad skulle jag dricka? Vad skulle jag ha på mig? Vilken frisyr? Vilket smink? Ni vet hur det kan vara. Precis som en julstress så tycker jag verkligen att det finns en nyårspress.

Förväntningarna på nyår kan verkligen vara skyhöga. Vi har en bild i huvudet av hur det ”ska vara”, vem som nu satt den bilden i våra söta huvuden, men sen när verkligheten inte blir riktigt så (för det blir den sällan) så vaknar vi i det nya året med ångest och en känsla av att ha misslyckats.

För några år sedan tröttnade jag på det där. Jag hade så mycket annat omkring mig som också stressade och pressade och bestämde då för mitt eget måendes skull, att det fick vara nog med de där nyårsfesterna. De där festerna som jag ändå aldrig riktigt trivdes på. Där jag gick runt bland alla champagnesprutande människor och kände mig mest… ensam. Fast visade ett glatt ansikte utåt. För när jag lärde känna mig själv bättre så insåg jag, hur nyår ska vara för att passa just mig.

Jag känner mig lätt obekväm i sammanhang där det är väldigt många människor och där man bara har korta lösryckta samtal och knappt hör svaret på grund av den höga musiken. Där folk är så fulla att de inte längre är närvarande utan inne i sin fylledimma. Där det är fokus på yta. Där folk pratar om statusgrejer, det vill säga yttre status, som jobb, prestigeutbildningar, klädmärken, där folk är dömande. Gäääääääsp, redan uttråkad. Jag vill veta vad människor brinner för, vad de tampas med för utmaningar, hur de ser på världen, hur de gör för att bidra till den. Jag vill veta vad de drömmer om, och varför de tror att de kommer eller inte kommer att lyckas med det. Jag vill träffa människor, inte deras yta.

Så nu firar jag på mitt sätt. Ibland med en vän. En. En vän som är precis som jag. Som vill tända ljus, sätta på lugn härlig musik, ha på sig festliga men främst sköna kläder, som vill göra nyår till en ceremoni, skriva upp drömmar för det nya året, tänka tillbaka på året som varit, sammanfatta. Prata, på riktigt. Äta gott. Dricka måttligt eller ingenting alls. Och verkligen bara mysa till max. Eller som i år, när alla dessa erfarenheter verkligen får en mening då vi har Nyårsläger med Tilia.

Vi ska sitta under vår korkek och bara luuuuukta på blommorna.

Kärlek till er alla och ett riktigt Gott Nytt År önskar jag Er!!! Fira precis så som NI vill.

/Annso

Detta är ett gästblogginlägg publicerat här hos Tilia där åsikterna som uttrycks är undertecknads. Tilia är en ideell organisation, alltid tillgängliga för stöd inom 24 timmar för dig som är ung som känner att du behöver oss. <3